Ja det är en fråga man ibland får, hur känns det? Hur mår du?
Nu har det ju ännu inte ställts någon definitiv diagnos, ja i vart fall inte mer än resederande depression eller vad det nu heter… Men något jag ofta upplever är hur min hjärna blandar ihop tidsbegreppet.. ja ibland så känns det som om vissa händelser sorteras i en ordning min hjärna anser vara den lämpligaste,,
Jag delar här några rader med er, tidigare publicerade på ett forum för människor som har liknande upplevelser som er bryggseglare…
När tiden bara är ett utrymme.. en rymd vars innehåll är av litet intresse…
Vad han känner är det som är nu och han minns alltför väl det som var hans verklighet då…
Imorgon kommer idag att bli till igår.. ytterligare en dag lämnas till historiens rymd…
Imorgon så kommer det som var då ännu fortsätta att leva inom honom…
Han väntar på den dag då hans minnen får ro ,
,han väntar på den dag då hans krig är över ,,
han väntar på den dag då han till slut kommer hem…,
Nu tror jag att jag avslutar detta inlägg… Känner mig lite rostig.. har massor jag vill skriva om men just nu inget direkt flyt…