Idag skriver vi den adertonde Maj…

18 Maj i nådens år 2018.. Tämligen mycket 18 idag, undrar just om jag nu har nämnt denna siffra tillräckligt många gånger för att de stora sökmotorerna skall snappa detta och vidarebefordra detta till de aderton i Akademien? Fast efter vad jag förstår så föreligger det just nu en viss tvekan rörande hur många stolar som verkligen är upptagna?

Men oavsett vilket antal som nu har slagit ned sina rumpor fulla utav Snille och Smak så kan jag meddela dem att om de nu i dagsläget inte anser sig kunna få till någon Nobelpristagare i Litteratur så kan jag offra mig och ställa opp å ta emot priset… Vad gör man inte för konsten och litteraturen??

Nu kanske jag inte tillför litteraturen alltför mycket men litteraturen får nog ändå vara tacksam enär jag tillför konsten ännu mindre, fast man kanske borde börja måla? Har faktiskt hört det sägas att göra en tavla det är minsann ingen konst?

Vet dock inte om jag är beredd att verkligen satsa på en karriär som konstnär.. Efter vad jag har sett och de intryck jag har fått så bär de ju visserligen basker vilket jag ju har en viss vana utav.. Men redan när det gäller bärande av basker så har jag ju vissa synpunkter.. Inte ens som ung Pinky i Libanon med en basker som  likt en blå helikopterplatta lös i mängden av slitna blå med rätt stuk så kom jag i närheten av det som jag uppfattar som konstnärernas gängse norm för bärande av basker…

Nu tror jag att jag lämnar bärandet av basker medans de delar av läsekretsen som inte gjort FN-tjänst fortfarande har en liten chans att kunna förstå vad jag svamlar om…

Drömmar och tydande utav dessa…

Ja de drömmar som är lättast att förhålla sig till och i särklass är de enklaste att få ut något vettigt utbyte utav är ju de drömmar som inte är drömmar utan de som i verkligheten är kakor.. Dessa kan man ju utan att behöva lägga pannan i alltför djupa veck njuta av till kaffet..

Då anser jag att det kan vara lite knepigare när det kommer till de drömmar om verkligen är drömmar.. Även om jag i perioder drömmer tämligen livligt så är det inte alltid jag minns vad jag drömt om. Många gånger så är det bara det faktum att jag vaknar opp svettig och likt en 95kg tung kåldolme ligger insvept i täcket som indikerar att nattens drömmar har varit av en lite våldsammare natur..

Andra gånger så kommer jag ihåg vad jag drömt tämligen väl… som idag… Ett coverband.. ett födelsedagskalas… Sonny Liston… En man utklädd till Kossa….. å så jag som inte kunde komma på vad låten hette som jag ville att bandet skulle spela…

Avrundar så här och återkommer troligen lite senare när jag fått lite ordning och reda på torpet, med torpet avses området innanför min pannlob.

Tills dess Fair Winds

Stefan