Tittut… ?

Hej på er, tror jag…?? Om nu någon undrar över denna något märkliga inledning så har jag lyckats att tappa bort funktionen där jag tidigare kunde se hur många som besökt sidan varje dag… Tyvärr är inte mina kunskaper inom datorernas fantastiska värld tillräckligt goda för att jag skall lyckas med att felsöka och åter få tillgång till denna information…

Så det känns ju just nu lite som om att jag lika gärna kunde sitta i Lummelundagrottan, eller är det grottorna?? Nåja, jag skulle kanske lika gärna sitta i valfri grotta och tala för mig själv….

Men på ett naivt vis så inbillar jag mig att jag kanske har en trogen läsekrets, vilket i och för sig kanske vore mer än naivt att tro enär jag under långa tider nu inte har producerat något som helst läsvärt här.. Men jag har en förhoppning om att jag skall lyckas att ta mig i kragen och så småningom producera lite mer….

Rörande båtar så flyter ännu Marianne, och jag har en mycket god vän och veterankamrat som har lovat att assistera och även när så behövs ge mig en välbehövlig spark akteröver… Så med detta sagt så är det min fulla och fasta förhoppning att jag i sommar åter kommer att segla några sjömil..

Psykiskt så går det sådär, jag gör mina besök i Uppsala och tar de medikamenter jag skall men även om jag oftast själv anser att jag mår utmärkt så visar det sig allt för ofta att så icke är fallet… Det är lite kämpigt att besöka ett köpcenter, jag sliter en del med enkla mekaniska göromål.. Borde ta tag i hojen och kolla över varför bromshandtaget till frambromsen går helt i botten utan motstånd…. Men att finna den där viljan och lusten är som bortblåst..

Detta bottnar tyvärr i att jag blir så besviken på mig själv när jag blir tom i huvudet och bara blir sittande när små enkla saker trilskas en liten smula…

Så ni förstår att jag är enastående glad över att jag nu vet att jag har en god vän som kommer att hjälpa mig att åter få Marianne i presentabelt och användbart skick….

Och jag sitter just nu och längtar.. längtar efter att stå opp en tidig morgon och kasta loss… ser fram emot att gå för motor en kort stund ur hamn för att sedan sätta segel… Känslan när storseglet är uppe och man rullar ut förseglet och hur båten sätter fart när man faller av …. Fråga mig inte hur jag överlevde förra sommaren utan att segla en enda sjömil….??????

Om nu någon undrar hur min karriär som textilfabrikör artar sig?? Jodå, den knallar på… Omsättningen har ökat med tvåhundra procent sedan start… Ja det vill säga att när jag inledde denna bana hade jag ju inte sålt en enda tröja och nu har jag sålt två…

Men som ni alla vet…… “det är aldrig försent att ge upp” så jag knatar på….

Ovan ser ni en design som kanske kan säljas till ett fåtal… Men den har fått en del uppskattande omdömen så kanske jag får trycka några fler??

Denna vänder sig till de som har valt att köra hojar tillverkade i Irbit… även dessa stollar kan ju behöva en snygg tröja??

Nåja, nu skall jag återgå till att skapa mer eller mindre säljbara designer på min gamla trogna kompjoter…

Så till er alla

Fair Winds

Stefan