Ja som nu är det bara några timmar kvar tills klockan klämtar midnatt och Julaftonen åter är här…
Och ja,, jag vet att jag kanske inte är den som mest av alla ser fram emot att få sitta å se Kalle Anka och käka knäck och tindra med ögonen… Men,, men,, jag är ändå ganska nöjd med att jag har tagit mig i kragen och fattat beslutet om att resa hem till Smögen och för att där några timmar faktiskt fira Jul..
Enär mitt mående inte har varit helt på topp den sista tiden så känner jag faktiskt en glädje i att jag gör det som jag själv faktiskt anser är rätt och riktigt,, Julen är en högtid då man möter sin familj och i förekommande fall nära och kära…
Och är man som jag född på sextiotalet så har man ju faktiskt växt opp och sedan levt med Julen och alla dess traditioner,, allt som är vant och kärt skapar ju för de flesta av oss en känsla utav välmående och utgör ju även ofta ett välkommet avbrott i en grå vardag när dagarna nu är som kortast..
Så nog ser jag trots allt fram emot att fylla tanken på Saaben och vrida om nyckeln för att sedan köra några mil för att trots allt fira Jul igen… Och jag kan ju här erkänna att jag idag i ett fåfängt försök att att ansa skägget och göra mig julfin misslyckades å det grövsta,, Sådant är ju livet… och nog tror jag att jag vänjer mig vid bara kinder och en slät haka… å jag hann ju få stopp på trimmern innan mustascherna rök… Fråga är bara vad världen i övrigt anser om det lurviga cykelstyre som nu huserar under min näsa???
Nåväl…. med en önskan om att ni alla får en härlig Jul och förliga vindar så avslutar jag nu….
Stefan