Som nog de flesta av er vet så saknas det aldrig sysselsättning om man befinner sig ombord på en båt som har några år på nacken. Har man dessutom som jag seglat skutan i tio månader så finns det definitivt saker som behöver en smula omtanke..
Har idag kommit ett lite stycke på väg med vad jag vill ha gjort innan jag kastar loss inför min efterlängtade sensommarsegling i norra Bohuslän. Men rörande min sejnfall så gick jag bet. Surrade en stege mot masten men väl oppe på toppen av stegen så insåg jag att jag borde ha tre händer.. Ämnade fästa ett par block under spridarna enär de plastbyglar som fallen tidigare löpt genom förefaller vara lite slitna och därför nöter på linan.
Även om jag inte är särskilt höjdrädd så blev det lite mer spännande än vad jag önskade att på toppen av stegen balansera och försöka schackla blocken i spridaren.. I synnerhet som min högra axel för närvarande bråkar lite med mig. Så att förflytta överkroppen en meter ifrån stegen och fästa en schackel med vidhängande block med bara en fullgod arm var nog mer än jag klarade av idag..
Men jag har i vart fall försökt. Och jag vill ju gärna få ordning på sejnfallen, även om jag i dagsläget inte för gästflagg så vill jag ju ändå kunna föra SXK vimpeln. Har ju även några vimplar ifrån Danska båtklubbar som jag stolt skulle kunna hissa.. Nåväl, när ja har avslutat detta inlägg så tror jag bestämt att jag ringer till mina goda vänner som är innehavare av Bohusläns förnämsta båtvarv.. Kan ju finnas en möjlighet att jag kan få assistans via varvet…
Nog svamlat… dags att återgå till arbetet…