Som rubriken antyder, det gick rätt så hyggligt idag även om jag fick kryssa när jag lämnade Torekov. Gick dock ganska hyggligt till en början men sedan mojnade det. Låg till sist helt stilla utan någon som helst vind. Fann då för gott att starta motorn och köra ett stycke med seglen oppe i förhoppningen att åter finna lite vind.
Och jodå jag fann vinden igen och ungefär samtidigt så upptäckte jag att det trycktes ut vatten ur expansionskärlet. Min bår är lite annorlunda i och med att expansionskärlets påfyllning med övertrycksevakuering sitter så till att jag får det vattnet som kommer ut rinnande ned i sittbrunnen..
Nåväl, nu hade jag vind i seglen så motorn slog jag ihjäl. Men istället för att segla norröver satte jag kurs mot Halmstad och Grötvik. Seglade sedan så nära hamninloppet jag kunde innan jag åter fick nyttja motorn. Men inget larm om för hög temperatur så jag tror nog att min maskin inte har tagit någon större skada.
Fördelen med att detta hände idag och att det skedde när det skedde är att jag har en god vän i båtklubben som rår om hamnen i Grötvik. Ringde så min vän som kom hit och hälsade sedan fann vi gör gott att ta en kopp kaffe och låta felsökandet anstå tills imorgon.
Prognosen rörande väder och vin under morgondagen lockar ändå inte till någon segling så jag har dagen på mej att undersöka vad det hela kan tänkas att bero på.
Rörande Grötvik så är det en lugn och trygg hamn, partyfolket lägger till inne i Halmstad, därav lugnet. Tryggheten står båtklubben för som varje natt har medlemmar som går ronderande vakt i hamnen.
Så nu skall jag i lugn och ro strax krypa till kojs… Sedan så får jag imorgon kavla opp ärmarna och se om jag lyckas lösa mitt lilla bekymmer….
Då har man fått en ny tillhörighet – ”Partyfolk”.
Det hade jag i min vildaste fantasi aldrig kunnat tänka mig.
Vilket tråkigt party det skulle bli – om jag skulle delta.
Den enda gången jag varit i Halmstad gick jag – oförstånd in i älven och la mig.
På vägen in försökte jag gå mellan bojen och pricken på norra sidan av inloppet. Jag hade ju en sån grundgående båt, som bara stack 110 cm. Det skulle jag inte ha gjort. Hade vissa svårigheter att ta mig loss ur leran.
Som tur var visste jag inte då att det bara är ”partyfolk”som lägger till inne i Halmstad. Då hade jag inte träffat kammarmusikern Carl Rosell – eller ”Kalle Fiol” som nån kallade honom – som då bodde i sin Storfidra.
Å andra sidan hade väl vår käre bryggseglare inte kunnat lägga till långsides vid kaj i går. Möjligtvis då om det skulle finnas en 10 meter lång lucka mellan fartygen i ”Tall Shipe Race” som just nu bevistar staden.
Grötvik kunde ju bli en alternativ natthamn, om jag nån gång skulle uppfylla en av mina mindre drömmar. Att besöka Tylön och bese den därstädes belägna Heidenstamsfyren.