Mail, mail och åter mail

Tillbringat dagen med att efterlysa mitt försvunna förarbevis, sänt mail till berörd myndighet så får vi hoppas de löser detta..

Och ja, erkänner slarvigt av mig att inte ha koll på detta men jag var övertygad om att papperet låg på sin plats ihop med SRC certifikat men så var inte fallet, nu är det väl ingen ko på isen men eventuellt så önskar de se detta när man löser biljett för att gå genom Kielkanalen.

Har även sänt ett mail till SXK för att efterhöra om deltagande i 24timmars kan räknas som båtpraktik, detta enär mitt försvunna förarbevis är så pass gammalt att vi då inte behövde någon praktisk del.

Men jag har varit flitig och sänt ytterligare mail, nu har jag enligt konstens alla regler registrerat min PLB hos berörd myndighet.

I övrigt så räknar jag med att ligga kvar i Klagshamn ett litet tag till, inväntar ett par sjökort som jag önskar ha ombord innan vidare färd, Gps och plotter i all ära men jag vill gärna ha ett papperskort ombord, om inte annat så för att jag ibland önskar en bättre överblick än vad plottern ger mig..

Annars är allt väl ombord, dock så finner jag marinetraffic vara lite långsamt med att uppdatera. Ofta så syns jag inte alls långa tider, min AIS fungerar dock som den skall och går jag nu in på Vesselfinder så ligger jag i Klagshamn medans jag tills jag nyss försvann från Marintraffic såg ut att vara under segel strax nord Öresundsbron..

Klagshamn

En kortare seglats idag, ligger nu förtöjd granne med min  vän Marcus, Han kommer för övrigt strax att hämta mig och kommer sedan se till att jag både blir bjuden på middag och får möjlighet att tvätta.. Inte illa!

Som det ser ut nu så blir jag här några dagar, kommer bland annat att få lite datorhjälp. Så nu kan jag troligtvis inom kort se hur många besökare jag har här på bloggen… Spänningen är olidlig!

Ett besök på Hjertmans står även det på agendan, saknar ett par sjökort som kan vara bra att ha inför vidare färd..

 

Några daga dagar i Malmö…

Får nog vara så ödmjuk att erkänna att jag faktiskt lämnat båten och rest med tåg till Göteborg…

Anledningen till detta är att jag blev inbjuden till Föreningen Gathenhielm och hedrades med att få lov att deltaga i deras julbord..

Denna förening är ett sällskap där de själva väljer in sina medlemmar. Utan att gå in på några detaljer så kan jag säga att namnet till trots så är det inga kapare eller gamla sjörövare utan snarare en samling sjöfolk med en viss proveniens..

Nåväl, jag har äran och förmånen att känna några medlemmar i föreningen så när tillfället gavs kunde jag bara inte säga nej…

Och att äta god mat ihop med trevliga människor är något som en bryggseglare uppskattar..

Jag fick även lov att säga några ord, utifrån min egen bakgrund som FN soldat så ville jag gärna addressera ÖrlogsKapten Lars Wallin..

Kapten Wallin är för mig en hjälte i vår tid, om vi tänker oss tillbaks till maj 1945.. Europa är äntligen en kontinent i fred..

Men för några få så bröt snarare freden ut. Kapten Wallin är en dom som när han lämnade kaj gick ut i ett skarpt läge.. Han var då Kapten på en minsvepare.

Är det något en FN soldat förstår så är det minfaran, minor bryr sig inte om vilka generaler som skrivit under vilka dokument, minorna fortsätter att slåss.

Jag vet även hur det är att bara några timmar efter att man befunnit sig i ett konfliktområde så står man på en trygg gata i ett land ifred…

När Lasse kom iland så var det till ett land i fred, men nästa gång han lämnade kaj så var det skarpt läge.. den känslan tror jag att jag förstår..

Och jag önskar att någon nationalekonom kunde räkna ut vilket värde våra minsvepare hade efter kriget när det gällde att åter få igång export och import..

Att angöra Malmö

Och nej, med angöra avser jag inte att knyta fast flytetyg med diverse snören..

När jag lämnade Ven så såg jag bron och turning Torso i fjärran så redan då kunde jag visuellt lägesbetämma Malmö, men när jag kom närmre min destination så blev det snart lite mer spännande, detta enär solen behagade gå ned…

Hamnen jag bestämt att anlöpa är väl utmärkt. fyr och allehanda ljus att ledsaga en bryggseglare i hamn finns här…. Sjökort och plotter finns för ändamålet och ändå blev jag inte så lite konfunderad…

Malmö är en storstad, en storstad med en låg siluett som ligger mycket nära havet… och som storstäder plägar så uppvisar Malmö en imponerande samling gatljus, neonljus och ett urval av olika slags fasadbelysning.  För en som nalkas staden ifrån sjön är detta minst sagt imponerande, ja jag kan nog nästan drista mig till att säga att detta är ett bländande skådespel….

Ja, den sista lilla sträckan mot hamnen och piren företogs mycket sakta och med största möjliga zom på plottern, Malmös alla ljus blev helt enkelt litet för mycket för en bryggseglare som har den dåliga vanan att han anlöper främmande hamnar i mörker…

Malmö, och en liten ursäkt….

Jag har nu har nu legat i Malmö några dagar, har inte oppdaterat bloggen, jag ville kanske samla mina tankar innan jag fortsatte att skriva?

Nåväl, nu är jag åter bakom tangenterna, seglatsen ifrån Ven till Malmö avlöpte väl, även om jag blev lite senare att lämna Norreborg på Ven än jag först räknat med, när jag höll på att göra klar för att lämna hamn så kom min hamnkapten och med det bemötande jag fått på  utav honom så kunde jag inte bara säga att jag var på väg, vi satte oss på en bänk och samtalade en stund, mitt i detta samtal så förärades jag en bok om Norreborg och dess historia.. En enastående bok och denna gest värmer en bryggseglares hjärta…

 

 

Bryggseglare på Ven

Ligger kvar på Ven, igår flyttade vi båten, vinden friskade i och den lilla bryggan jag låg långsides vid var inte den starkaste att ligga vi om vinden skulle öka, men jag fick benäget bistånd av hannkapten.

Efter att ha förtöjt så tog jag en promenad på ön, spatserade runt i en idyll som måste vara bedövande vacker om våren, så här års så lyser backafalls malvor med sin frånvaro.. Malvor? Blir nog tvungen att googla, som läget är nu skulle jag inte känna igen en malva om den så hoppade opp och  bet mig i näsan…

Vaknade idag vid redan vid femtiden, utav båtens rörelser så kunde jag utläsa att vinden nu nästan helt avtagit, men enär här fortfarande är becksvart vid denna tid på dygnet så tog jag fram mitt korsord och funderade lite över de mysterier konstruktören skapat åt mig…

När så klockan blev sju så började jag rigga mig i varmt underställ och satte sedan på kaffet, lagom tills vattnet kokade opp så kom så regnet… Det är något med er bryggseglare och regn, han har helt enkelt ingen lust att starta seglatsen när regnet faller så jag fann för gott att återgå till mitt korsord…