En Bryggseglares Äventyr

Som nog de flesta av er vet så saknas det aldrig sysselsättning om man befinner sig ombord på en båt som har några år på nacken. Har man dessutom som jag seglat skutan i tio månader så finns det definitivt saker som behöver en smula omtanke..

Har idag kommit ett lite stycke på väg med vad jag vill ha gjort innan jag kastar loss inför min efterlängtade sensommarsegling i norra Bohuslän. Men rörande min sejnfall så gick jag bet. Surrade en stege mot masten men väl oppe på toppen av stegen så insåg jag att jag borde ha tre händer.. Ämnade fästa ett par block under spridarna enär de plastbyglar som fallen tidigare löpt genom förefaller vara lite slitna och därför nöter på linan.

Även om jag inte är särskilt höjdrädd så blev det lite mer spännande än vad jag önskade att på toppen av stegen balansera och försöka schackla blocken i spridaren.. I synnerhet som min högra axel för närvarande bråkar lite med mig. Så att förflytta överkroppen en meter ifrån stegen och fästa en schackel med vidhängande block med bara en fullgod arm var nog mer än jag klarade av idag..

Men jag har i vart fall försökt. Och jag vill ju gärna få ordning på sejnfallen, även om jag i dagsläget inte för gästflagg så vill jag ju ändå kunna föra SXK vimpeln. Har ju även några vimplar ifrån Danska båtklubbar som jag stolt skulle kunna hissa.. Nåväl, när ja har avslutat detta inlägg så tror jag bestämt att jag ringer till mina goda vänner som är innehavare av Bohusläns förnämsta båtvarv.. Kan ju finnas en möjlighet att jag kan få assistans via varvet…

Nog svamlat… dags att återgå till arbetet…

 

Att jag ligger kvar vi bryggan förvånar nog inte så många utav er som brukar titta in och läsa mina rader. Men jag har faktiskt varit en tur på havet idag, dock ej med Marianne. Det blev istället en tur med en före detta livbåt. Denna skuta har visserligen två master som kan föra segel men tyvärr så var dessa inte på plats när jag idag tog mig en tur in i Smögens hamn.

Att jag besökte denna hamn berodde på att jag till livbåten behövde införskaffa en ny länspump enär den gamla inte längre ville tjänstgöra. Så då fick det bli en tur till SeaSea och där införskaffades en pump av fabrikat Rule. Nu får jag hoppas att denna håller lite längre än den tidigare som var av fabrikat Biltema.

Inget ont om Biltema, den pump jag idag förpassade till sopbingen hade ju ändå gjort sitt jobb i nästan ett år. Nu blir det spännande att se om pumpen ifrån Rule är värd de 695:- som den kostade.

Nu väntar strax kojen, några timmar på kudden och sedan så skall jag försöka att fixa lite ombord på Marianne inför en avfärd som jag hoppas inte ligger alltför långt borta..

Ja då var semestern över för er bryggseglare. Har tillbringat några dagar på landbacken, ja inte bara på landbacken utan även högt oppe i luften. Det bar sig inte bättre än att jag blev medbjuden på en resa till Wales. Så nu har man upplevt The Royal Welsh Show.

Färden dit företogs med flygmaskin, och som en till mig nära bekant långseglare en gång sa.. ” Nothing goes windwards like a 747… ” När så luftfarkosten var tryggt belagd i Bristol så blev det fordonsmarsch till Builth Wells.

Royal Welsh Show är en enastående tillställning som handlar om lantbruk och djur, där fanns tillräckligt med  djur av alla de slag så att de utan några som helst problem hade kunna fylla Noaks Ark med råge.. Och även om båtlivet lyste med sin frånvaro så hade jag inga problem att fördriva tiden när jag strosade runt på Showen..

Här fanns allt ifrån hantverk till stora lantbruksmaskiner. Dock avstod jag ifrån att köpa mig en traktor. Fick dock med mig ett par handskar avsedda för ridsport, dessa är enstående smidiga och kommer att vara ypperliga när man hanterar linor och skot när hösten kommer..

Men nu är jag som sagt åter ombord, och nu känner jag att norra Bohuslän lockar. Har dock lite att pyssla med ombord innan jag kastar loss, bland annat så behövs det nya sejnfall. Tyvärr så faller regnet just nu så jag befinner mig under däck i väntan på uppehåll.

Hoppas nu verkligen att vi får njuta av lite fint sensommarväder. Augusti är nog min favorit bland årets tolv månader. Havet är fortfarande varmt och trycket i hamnar och bland skär är i avtagande..

Nej nu tror jag att jag skall ta och stuva undan lite saker, nytvättade kläder och annat som ligger i påsar lite överallt i kajutan. Men så länge regnet faller är det ju en lämplig syssla…..

Nåväl, bara att inse att det nu råder semestertider med allt vad detta innebär.. Inte för att jag missunnar någon att njuta av sin semester men det är just en aning för mycket folk i hamnarna för att jag skall känna mig riktigt bekväm…

Men semestern tar ju med tiden slut och då blir det åter lite mer svängrum i hamnar och skärgård..

Så nu när jag ligger tryggt förtöjd på Grindholmen så tror jag faktiskt att jag tar lite semester jag med.. Så även om jag fortfarande har AIS igång ombord så ämnar jag under de närmsta dagarna ägna mig åt lite andra sysslor än att bryggsegla, men jag hoppas på att jag inom kort åter kastar loss och seglar mot nya hamnar…

Och jag lovar på heder och obefintligt samvete att jag här rapporterar så snart jag ämnar kasta loss…

Fair Winds

Stefan

Lämnade då Läsö.. Vinden förde mig till Skagen. Så här efterhand så borde jag kanske fortsatt och nattseglat vidare mot hemmahamn¨. Men nu så ligger jag dock inblåst här.. Inte för att det går någon nöd på mig men så här års är det inte direkt någon fritidsyssla att ligga i Skagen.

Kan nämna några namn,, Båten Nanouq, Frank på Oberon, Roar. Ja listan är lång, men det går inte att gå iland utan att möta någon man känner..

Så även om jag haft fullt opp med att umgås med gamla vänner så ser jag fram emot att vinden avtar och att jag åter sätter segel igen..

Och om jag skall vara helt ärlig så är detta att ligga i en fullbelagd semesterhamn kanske inte helt det jag helst önskar.. Det blir en massa folk i dyra prasseljackor, ja dom är säkert trevliga på sitt vis men inte helt den sortens människor jag helst umgås med..

Väl till sjöss igen så lär jag nog sätta kursen mot hemmahamn.. Om jag sedan blir liggande där är väl inte helt säkert. Troligen så tar jag i vart fall någon vecka ledigt och smälter intryck och sätter samman några ord om min seglats..

Den 12 anlände jag så åter Läsö, min krånglande värmeväxlare hade då rest till Österby för översyn. Enastående att ha vänner med kontakter. Tack vare min vän Per här i Vesterö så gjorde den lokala motorfirman en utryckning och klämde in mig och mina bekymmer i en vid denna tid på året mycket hektisk vardag..

Igår så kom mekanikern åter till båten med en nu fungerande värmeväxlare. Tydligen hade hela innanmätet förskjutit sig och förorsakat mina bekymmer. Som tur var så hade min vän Per satt mig i en förbindelse med en firma som reparerar saker och inte enbart byter delar..

Så kostnaden för detta lilla äventyr blev inte alltför hårresande, hade dom däremot dömt ut prylarna och bara bytt mot nya grejor så har jag en uppgift att det kunnat landa på över 12.000 i bara delar… Ja, båtmotorer är troligen gjorda av någon slags metall som har ett kilopris inte långt ifrån äkta guld.

Idag har jag tillbringat dagen under däck, även om vinden både till styrka och riktning var ganska nära mina önskemål så var det alltför mycket vatten som i skurar föll ifrån himmelen. Det ser dock trevligare ut inför morgondagen. Rörande eventuell destination så är detta i skrivande stund en helt öppen fråga..

Ibland sker det lite oväntade saker, tyvärr så var det ingen trisslott inblandad. Som ni har läst så lade jag åter till på Läsö. För att vara mer precis så ligger båten nu förtöjd i Västerö hamn.

Tyvärr så ligger Marianne för närvarande med lite motorproblem. Upptäckte att det var ett ganska rejält övertryck i expansionskärlet när jag startade motorn.

Först befarades det vara en defekt topplockspackning, men vid en inspektion utav en lokal mekaniker så tror vi nu att det är en defekt värmeväxlare som orsakar den muntra strålen ur expansionskärlet.

Och enär vattnet som strömmar ur det nyss nämnda kärlet smakar salt så är det nog utan tveka så att denna diagnos stämmer..

Detta lilla haveri kom ju minst sagt olägligt eftersom jag var på väg att sätta segel med kurs mot Smögen. Orsaken till att segla mot hemmahamn var att min dotters 18årsdag infann sig igår..

Nu är ju visserligen Marianne en duglig segelbåt men att segla Läsö till Smögen utan att ha en kurant motor som hjälp när den så behövs locka mig inte..

Och att missa dotterns 18årsdag var ju heller inget trevligt alternativ.. Så vad göra? Bara att köpa en biljett med färjan till Fredrikshamn, väl där så embarkerade jag så färjan som tog mig till Göteborg. Sedan så reste jag så sista biten landvägen och nådde så det pågående födelsedagskalaset.

Så i skrivande stund så försiggår samma resa som beskrivits i omvänd ordning. Så imorgon så hoppas jag på att jag vet hur illa det ligger till med min värmeväxlare. Så vitt jag förstår är den nu demonterad för felsökning..

Rapport följer…

Ja hör och häpna.. vaknade idag innan klockan ringde.. Och även om jag var en liten aning förvånad så insåg jag allvaret.. Opp och koka kaffe innan kudden blir alltför mjuk och skön igen.

När kaffet så var klart och avnjutit så lämnade jag kaj. Satte segel klockan 09.00. Kursen var jag just då inte klar över men oavsett så var jag tvungen att gå fri för lite kobbar och skär som någon hade bestämt skulle ligga i min väg, nu kan jag troligen inte hålla någon ansvarig för detta, har en svag aning om att dessa hinder låg här redan när Gustav Vasa gick i kortbyxor..

Kom mig så efter en liten stund ut på öppet vatten. Och då var frågan? Vart hän vill jag? Hade väl tankar om att segla opp mot någon hamn i Göteborgstrakten. Dock har detta område en lite nackdel. Är man på vät mot Smögen så blir de flesta hamnar i området lite offside..

När vinden så vred så beslöt jag att sätta kurs mot Skagen. Ja en tämligen lång sträcka men vinden ville för mig dithän..

Efter ett par timmar så observerar jag en segelbåt om babord, själv seglar jag för babords halsar på en kryssbog och  så gör även denna båt.. Blir dock en aning häpen när denna skuta kröker och sätter kursen rakt mot min stäv.. Eftersom de ombord på denna båt inte verkade ha någon som helst aning om varken sjövägsregler eller att hålla utkik så var det bara för mig att gira och låta dem passera..

När det hela avlöpt väl så blev jag väl en smula irriterad när jag ser att de dessutom går för motor samtidigt som de har segel oppe… Ja jag blev faktiskt så pass sur att jag tog mig friheten att ropa opp dem på VHF oh ställde då frågan.. Va i all sin dar sysslar ni med????

Det borde jag kanske inte ha gjort.. för en mycket irriterad dansk talade om för mig att de skulle sätta spinnaker.. och att jag för övrigt borde fara åt helvete.. Men men, väluppfostrad som man är så svarar man då.. Tack detsamma, hoppas du får en trevlig resa..

Efter denna lilla episod så vankades det kaffe och korsord medans autopiloten skötte sitt jobb. Men jag lovar.. jag spanar alltid av horisonten med jämna mellanrum.. Korsord har ju den fördelen att dom går att lägga åt sidan när man så önskar.. det är värre med andra sjöfarande.. de har väldigt lite förståelse för att jag sitter och funderar på lodrät 7.. åtta bokstäver .. så hette någon?–

Nåväl.. det bar så vidare med kurs mot skagen..Strax innan jag är i höjd med Anholt så talar minAIS om för mig att jag har en kollison att förvänta mig.. Lake Dahlia registerad i Panama ligger på kollisonskurs.. men enär här är gott om öppet vatten så gör jag som jag är lärd rörande segelbåt… Håll kursen och om möjligt farten..

Detta hade jag dock inget för, när det enligt mina instrument är mindre än två minuter kvar till kollision så kröker jag dikt styrbord.. Passerar så akterom.. Ropar opp på kanal 16 men inget svar..

En timme senare hör jag svenska kustbevakningen söka kontakt med samma fartyg.. dom ropade upprepade ånger men jag hörde aldrig fartyget svara.. Nyfiken som jag är så skulle jag gärna vilja höra slutet på historien men troligen så får jag segla vidare i min ovisshet..

Vilket jag gjorde tills vinden vred och ansåg att Läsö skulle vara en bätte hamn än Skagen… Och jodå nog kom jag iland… men det var inte helt enkelt.. vinden avtog och jag hamnade in en ström som bland annat ansåg att en piruett om 360 grader skulle var en trevlig övning… Nåväl.. kom till sist i hamn och nu ämnar jag strax att äntra kojen…

 

 

 

Seglade så ifrån Halmstad.. Hygglig vind även om jag fick hålla en aning sydost till att börja med, men sedan så fick jag en härlig kryssbog som förde mig norröver. Loggen var till och med opp och visade sju knop korta stunder. Väl förbi Glommen så kunde jag falla av och njuta av solen och en fin halvvind..

Tyvärr så får jag nog erkänna att jag sov lite väl gott i natt. Skulle nog önskat att jag kommit iväg ett par timmar tidigare. Detta enär vinden minskade när jag hade Glommen akter om tvärs. Tänkte mig då först att gå till Varberg men efter att ha tagit en titt på sjökortet så ansåg jag Träslövs Läge var ett bättre alternativ.

Där jag nu ligger så har jag inte alltför långt ut till öppet vatten, hoppas nu bara att prognosen håller vad en lovar inför morgondagen. Om prognosen står sig så kan jag få en fin slör vidare norröver. Men att nu säga vilken nästa hamn blir vågar jag dock inte..

Så med dessa rader så säger er bryggseglare god natt… Hoppas nu bara att jag har vett på att masa mig ur kojen när klockan ringer imorgon….

Fler än jag som söker sig hit, i natt och i morse kom det två gäster till. Båda med nyinköpta båtar som de seglade ifrån Bohuslän till Skåne. Vädret med den väldigt byiga vinden gjorde dock att de beslutade att lägga till här i Grötvik för att fortsätta respektive hemsegling nästkommande helg.

Och rörande hemsegling så känner jag väl igen mig. Jag la ju själv Marianne en vecka Simrishamn när hon var nyinköpt och jag seglade hem henne ifrån Oskarshamn, sedan blev det en vecka i Klagshamn och där mönstrade Tommy och Erik på och så seglade vi vidare. Själv så mönstrade jag då av i Torekov medans Tommy och Erik seglade hem båten åt mig..

Hade jag roat mig att segla på helgerna så hade väl båten troligen varit hemma på Smögen lagom till jul?

Annars så har jag krupit runt i arbetsbyxor och felsökt och troligen åtgärdat problemet med kylning av min motor. Min vän Peo kom även idag på besök och var vänlig och skjutsade mig till butiken så jag kunde provianterat lite.  Så nu inväntar jag bara tjänliga vindar. Hoppas att jag snart kan kasta loss. Vore ju trevligt att nå hemmahamnen innan dottern fyller år. Annars får jag lägga båten i lämplig hamn och nyttja kollektivtrafiken….

Väderprognosen för de närmsta dagarna ser väl inte helt ljus ut men prognoser har ju hunnit att ändra sig förut så jag följer med stort intresse meterologernas arbete…