Åter ombord

Men min tanke om att enbart skriva om hemseglingen av båten jag nu sitter i… Tja av den blev det intet…

Jag ämnar nu vara bedrövligt självisk och kanske för den delen mera ärlig än tidigare… Troligen kommer jag redan nu att delge eventuella läsare om hur det kan se ut innanför ögonlocken på en gammal fd… med fd avses så före detta… i mitt fall före detta… ja här får man kanske tolka det lite som man vill… men enär det ändå är jag som skriver så torde det ju vara så att min tolkning kan ha ett visst företräde?

Efter en stunds kontemplerande så har min psykiska interimsstyrelse nu kommit till beslut enligt stadgarna att vi nu klubbar att vi ger mig själv rätten att skriva vad fasen jag vill… styrelsen bestod av … Jag . Mig själv… och den tredje förefall vara mitt samvete så han är nu skickad överbord…

Att vara före detta soldat… att vara han som har några medaljer… när man även här han som misslyckats med så mycket att man till slut fått diagnoser…. Residerande depression…. Ptsd… Dysosmia… ja… några har man… Men på något jäkla vis vill man ändå inte ge upp…. Men visst nog trodde man att man skulle ha nått en större framgång vid en ålder av femtiåtta år än vad man har idag..

Nåväl.. denna passus må förhoppningsvis passera… ville bara delge lite om min egen självbild…

Så nog om detta… Nu återvänder jag till Hasselösund .. här ligger nu Samburine förtöjd… Samburine som är en Allegro med själ och hjärta… att sedan vissa ibland anser att båtar inte äger dessa förmågor struntar jag blankt i…

Däremot så inköptes båten i slutet av maj… på andra sidan av vårt land… Närmare bestämt ute på Värmdö alldeles invid gränsen mellan Nacka och Gustafsbergs kommuner… Rent konkret så tilldrog sig detta på en plats där en tidigare svensk konung en gång anlagt en vingård och där idag vanligt folk finner förnöjelse i bad och friluftsliv….

Ja platsen ifråga är alltså en liten vik.. en vik som jag väldigt snart lärde känna som ett paradis… här huserade inte bara nyss nämnda vingård… här fanns löparspår en kanot och skidklubb… vilket i och för sig är en jäkla märklig kombination…. Men inte minst… Här fanns Velamsunds båtklubb…. Och där mina vänner… Där skedde så en transaktion… För en ringa pekuniär ersätning så övertog jag så förvaltandet av en väldigt vacker Allegro.

Redan när jag såg båten… Jag kände något… Ja jag kände att jag är på väg hemår… Hon var gul… hon var varm… å helt jäkla underbar…. Att priset var lågt på grund av en tjurig penta… det gav jag ju så blanka fasen i……

Att få igång en tjurig penta… erkänner det var lite svårare än vad jag trodde…. Men… och ett viktigt men… Båten var rätt. Hon hade själ och hon gav mig mod och kraft… Att sedan båtklubben var utav en sådan natur att man åter tror att människan är en i grunden en god varelse… Ja det gjorde det hela ännu bättre…. Bemötande och stöd ifrån Velamsundsbåtklubb… Det saknas ord för att riktigt beskriva detta…

Nu avslutar jag för idag….. Men jag återkommer så snart jag har lust….

Fair winds

Stefam