Förtöjd för storm

Ligger nu i Stubbekjöbings hamn, var lite i valet och kvalet om jag skulle ge mig av idag, blåste lite i natt men inte så farligt idag på förmiddagen. Gick ut mot piren och jag tyckte nog först att vågorna var lite väl ståtliga för min smak, I synnerhet som det var vind rakt emot och att ligga och kryssa och inte komma fram innan mörker och tilltagande vind var för mig inget alternativ…

Samtalade med en lokal fiskare som upplyste mig och sjögången lugnar sig ganska raskt när man kommit ur hamnen, så med hans uppmuntrande ord i ryggen kastade jag loss. Fick först en rejäl sjögång men när jag fick ca 20 meters djup under kölen så lugnade det ner sig, men visst några sjöar skvätte in över däck och tack vare detta så här jag nu snart inte mer sand ifrån Anholt med ombord än att det får plats i en snusdosa..

Kom så fram till hamn i gott dagsljus och kunde i lugn och ro förtöja för eventuell storm. Har använt tågvirke som jag glömt bort att jag hade ombord men att använda lite extra rep kostar ju trots allt ingenting…

Nu skall jag strax bege mig iland och ta en liten promenad, bryggseglare behöver sträcka på lederna efter några timmar till sjöss….

Tryggt förtöjd..

Sådär då ligger jag förtöjd i den inre hamnen här på Klintholm, skriver på enär det än en ort belägen på en ö… Om detta är korrekt eller inte kan kanske läsekretsen upplysa mig om? Fast vid närmare eftertanke så är det kanske mest korrekt att säga att jag ligger i Klintholm hamn?

Nu får jag se hur vädret utvecklar sig, skulle kunna tänka mig att gå till Stubbeköbing imorgon om vädret så tillåter, inget ont den hamn jag ligger i nu men bortsett ifrån handlaren så är allting stängt för säsongen här..

Har siktat några äldre med rollator som går sina rundor men i övrigt så är här helt öde så här års, Inte för att jag har ett enormt behov av socialt umgänge men det vore ju trevligt att gå en promenad på Julafton och kanske möta några människor och få lov att lyfta på vegamössan och önska God Jul…

En natt till

Förmiddagen har jag spenderat ombord och under däck, regnet har fallit mest hela tiden, och för en liten stund sedan fick jag besök av inte bara en utan två hamnkaptener.. Misstänker att de gick veckans runda och de verkade minst sagt förvånade över att finna en svenskflaggad båt i hamnen..

Som alla hamnkaptener jag mött under denna resa så var det trevliga och omtänksamma människor, de rekommenderade mig att flytta båten in i den inre hamnen enär den är mer väderskyddad.. Och det mötte inga som helst hinder att ligga långsides.. Så när jag plitat ned dessa rader så får jag rigga på mig sjökläder och förflytta mig några kabellängder..  Regnet har avtagit men det faller fortsatt några droppar… så det får bli sjöställ, fast jag tror kanske jag klarar mig utan sydvästen…..

Mer om säkerhet

Säkerhet är väl egentligen en paramater som är väldigt varierande från person till person? Själv så är jag en bryggseglare som ger sig ut på öppet hav om vädret är enligt mig tjänligt…

Eller på ren svenska… kan jag bekvämt segla med krysstället så är det tjänligt väder..

Men jag är även en man som har respekt för det jag håller på med.. att ramla överbord vid denna tid på året är inget alternativ.. man har helt enkelt inte så många minuter på sig hur förberedd man än är..

I min sittbrunn är jag dock under segling väldigt trygg, men jag kopplar mig även om jag så bara skall justera solcellspanelen.. Nu är ju detta moment vid denna tid på året ett icke problem.. börjar bli några dagar sedan jag sist så solen lysa mig i ögonen..

Nu tänker kanske vän av ordning att varför har han inte en överlevnadsdräkt ombord eller på sig? Tja en dräkt finns ombord men att sätta segel och göra sig klar för att låta piloten ta över kräver vissa kroppsrörelser.. när jag väl är under segel är jag varm, efter en liten stund så är det läge att ta på sig förstärkningsplagg.

Att segla i en överlevnadsdräkt i 4 till 10 plusgrader är helt enkelt väldigt varmt.. Så dräkten och Plb, bärbar Vhf, bärbar Gps… ja det är saker som ligger i min grab bag… där ligger även boken om Joshua Slocum och några flaskor mineralvatten.. (utan citronsmak, måste jag gå i flotten får jag tåla lite umbäranden…. )

Säkerhet ombord.

Efter att under gårdagen ha följt en sökaktion via Vhf så rör sig idag mina tankar rätt mycket om säkerhet ombord, Min vän Tommy pekar i sin kommentar till gårdagens inlägg på några oerhört viktiga punkter.

1 Att hålla sig kvar ombord.

2 Att veta var man är.

3. Det farligaste till sjöss är land.

Som alltid med Tommy , eller som oftast så har Tommy glimten i ögat men punkt 3 kan ju faktiskt ställa till det rätt rejält, man behöver inte grundstöta för att land kan ställa till det, kan ju faktiskt räcka med att man befinner sig för nära land för att tryggt kunna bärga segel. Tänker mig då kanske en situation där sjögången ställer till bekymmer för mig som ensamseglare att trygg få bärgat segel..

Så länge jag har vind i seglen så tål både jag och båten väldigt mycket sjö innan livet ombord blir otrevligt, men när seglen är nere så börjar sjögången märkas och det gör den väldigt fort dessutom.

För mig som nu är ute på en längre seglats i farvatten som jag inte tidigare har färdats i så är en del av utmaningen att redan innan jag sätter segel ha studerat sjökorten och försökt finna lämpliga platser att bärga segel..

I hemmavatten vet man oftast var man finner lä både för sjö och vind men i okända vatten får man lita till sin förmåga att läsa sjökort.. och även kanske till en viss del lita på sin intuition?

Med detta menar jag att jag kanske ibland hellre bärgar segel lite tidigare om det känns tryggt än att jag tar chansen på att komma några sjömil extra men då kanske hamnar nära ett grundflak som ev hjälper till att bygga opp sjöarna.

Om jag nu funderar vidare så är det väl så att gott sjömanskap blir ännu viktigare om man som jag ensamseglar vintertid?

Vad är då gott sjömanskap?

Det första man tänker på är ju att vi följer de sjövägsregler som gäller när vi färdas till sjöss. Detta torde nog alla vara överens om. Men även hänsyn, hänsyn till andra, hänsyn till sig själv och hänsyn till båten.

Hänsyn till andra? Tja, när jag seglade ifrån Malmö till Rödvig så såg jag i god tid på Ais en bogserbåt med en större pråm, enligt min pejling och enligt Ais så skulle jag passera strax bakom pråmen. Att jag då valde att i god tid göra ett slag var just för att visa att jag ämnade gå akter om dem..  Hänsyn till dem men även hänsyn till mig själv, jag slapp ju fundera på om de var säkra på mina avsikter..

Utav hänsyn till mig själv så skall jag nu bege mig iland och besöka den lokala butiken, utav någon märklig anledning så har jag tomt på mineralvatten ombord? Kan det vara så illa att den hänsynslöse skepparen struntat i att bunkra?

Klintholm..

Ligger nu tryggt förtöjd i Klintholms hamn, vädret var inte direkt vad jag önskat, väldigt lite vind och rakt emot… blev motorgång hit..

Dagen har lämnat mig med en lite dyster stämning, kort efter att jag lämnat Rödvig så får jag ett DSC larm. Det var Lyngby Radio som gick ut med detta.

En person saknat i vattnet…

Detta inträffade dock så pass långt bort att jag inte var aktuell som ev resurs…

Under dagen hör jag dock på kanal 16 Lyngby be båtar i det aktuella området hålla skarp utkik…

15.00 kom så meddelandet ingen vill höra, Lyngby återkallar sitt Pan Pan och meddelar att området är avsökt och ingen funnen…

Så idag nöjer jag mig med att tala om att jag är tryggt i hamn…

´Stefan

Hmmmm?

Nog så ser vädret ut att bli hyggligt imorgon.. Jag inser nu när jag kollat prognosen ännu en gång att jag kanske glömt en detalj,, vindriktning… som prognosen ser ut så blir det defintivt att kryssa om jag tänker mig till Klintholmns hamn…

Ångrar mig nu en liten aning att jag inte seglade idag, men å andra sidan så var jag lite snörvlig imorse… ja det är ju alltid lätt att vara efterklok, men skam den som ger sig.. Imorgon har vi en ny dag och vindarna har ändrat sig förr… Tror det blir till att hålla tummarna för att vädergudarna är med mig…

Snörvel och sjökort…

Nejdå,, det är inte så illa som det låter men en lättare förkylning verkar nu vara på väg att lämna skutan… Vila och C vitamin verkar ha gjort susen… så nu sitter jag med sjökorten och funderar på vilken hamn jag skall sätta kurs mot härnäst.

Femö lockar mig men att segla dit när jag kommer ifrån Rödvig verkar aningens knepigt, när jag lämna öppet hav så ser jag en trång farled så seglen får nog bärgas ganska tidigt är jag rädd, Om jag däremot lägger kursen emot Klintholms hamn så har jag gott om utrymme om jag skulle även om jag skulle behöva kryssa..

Tror att jag helt enkelt får låta väder och vind avgöra, regnet verkar i vart fall hålla sig borta och kommer jag iväg tidigt så borde jag kunna anlöpa hamn innan mörkret faller och vinden friskar i…

Två ristede pölser och en liten överhaling

Nåväl, efter kaffet så lämnade jag kaj, funderade dock på möjlighet att bunkra diesel… när jag cirklade i hamnen så kom en liten flotte med aktersnurra med två man ombord,, då blev jag påmind om att jag i all min hast glömt att betala för strömmen…

Bemöttes dock bara med vänlighet och grabbarna i klagshamn lät mig inte bara betala för ström till självkostnad, de öppnade även tankstation så jag fick fylla 90 välbehövda liter med fossilt bränsle….

Efter att ha pratat lite båt med grabbarna så lämnade jag kaj och satte segel… kursen var mot Klintehamn men väder och vinde ville annorlunda, efter ca två timmar så fick jag inse att Rödvig var ett bättre och närmre alternativ…

Jag föll av några grader, Lät efter att jag spanat av omgivningen autopiloten sköta kursen. Gick då ned för att koka en kanna kaffe. Mitt i kaffekokandet så hör jag vinden friska i och båten lägger över något alldeles kopiöst.. efter att jag samlat mig och kommit åter i sittbrunn kan jag på instrumenten avläsa att vi fått en liten körare på sexton meter per sekund,,,

Döm om min förvåning när jag konstaterar att autopilotens kurs är oförändrad.. och ja, jag vet, båten är kursstabil och jag litar på min pilot,, men en sådan överhalning var lite mer än jag trodde skulle gå klart…

Efter detta så fortsatte jag dikt bidevind, när solen gick ned så fann jag för gott att bärga mina segel och gick sedan de sista sex sjömilen in till hamn för motor..

Ligger nu förtöjd i Rödvig…