Månad: februari 2017

En vän bad mig att lite mer beskriva vad som hände häromdagen..

Jag hade ju tänkt mig att gå för motor en kort sträcka.. Nu gick det ju inte så utan min motor stoppade.. jag var då enligt plottern ute på öppet vatten. Det första jag gör då är att sätta mitt försegel.. När så båten går under segel så krysspejlar jag för att säkerställa min position.. detta för att vara säker på att jag har nog med vatten under kölen för att tryggt kunna segla…

Fann ju så vara fallet.. seglade en stund mot Langeland.. tittade på sjökort och insåg att om jag inte får opp mitt storsegel så kommer detta att ta hela dagen..

Och ja tanken fanns ju där om att begära assistans… den alltid närvarande VHF radion är ju en livlina iland,, men enär jag hade nog med vatten omkring mig så beslöt jag att prova att segla iland…

Nu hade jag dock ganska frisk vind så att gå över stag med enbart kryssfock var inget bekymmer.. fann ju så att enklast vore att segla tillbaks till Marstal… slog så två gånger för att få en gynnsam vind åter in i den smala rännan…

Den seglatsen var ju faktiskt ganska enkel… det blev ju mera spännande när jag anlöpte Marstal hamn i sex knop… rullade då in focken och nyttjade båtens levande kraft.. den befanns dock var en aning mer än vad jag önskade så första kajplatsen fick jag överge…

Att lägga till med fem ton tung båt är inte som att segla bohusjôlle… jag fick helt enkelt göra ett extra varv innan jag fick en lina iland..

Men här ligger jag nu… imorgon så skall jag riva isär bränslesystemet och förhoppningsvis så seglar jag snart igen….

I förmiddags så lossade jag förtöjningarna för att sätta kurs mot Bagenkop. En ganska kort sträcka som jag hoppades klara av för motor innan regnet skulle komma. Övervägde en stund att sätta segel men enär det är en smal ränna ut ifrån Marstal och sträckan till Bagenkop är så kort så valde jag ändå att gå för motor.

Kom så ca två sjömil i lite sjögång men alls ingen märkvärdig sjö när så maskin behagade att ta rast. Troligen så har jag skräp/bakterier i tanken, har tyvärr varit nödd att tanka diesel på vanlig mack ett par gånger och den innehåller ju tyvärr en del biodiesel även i Danmark.

Nåväl, åter till dagens övningar….

Kunde ju ganska raskt konstatera att jag inte var i någon större nöd, jag hade nått så pass långt att jag hade djupt vatten runt om mig. Men sjögången gjorde att jag valde att avstå ifrån att försöka hissa mitt storsegel så jag nöjde mig med att rulla ut förseglet. Seglade så en stund med kurs mot Langeland men tog inte så mycket höjd och efter att kikat på sjökort och hamnguide så vände jag tillbaks mot Marstal. För även om Marstal inte är mina hemmavatten så visste jag ju sedan jag åkte ut lite om hur mycket plats och djup jag har till mitt förfogande..

Vinden var god och jag gjorde fem knop ned genom rännan in mot hamnen, där kröker så farleden drygt 45 grader och jag fick vinden rakt i stäven, rullar in förseglet och båtens tyngd och fart drev mig så pass att jag kunde vända och ta mig till bryggan vid Ebbes Båtbyggeri. Fick här en lina runt en stolpe och medans jag stod och hämtade andan och funderade på om det var lämpligt att ligga där jag just behagat att hamna så dök det opp en trevlig dansk.

Han förhörde sig så om situationen och erbjöd sig genast att assistera med att hala båten runt nocken på kajen till en plats där han ansåg att jag tryggt kunde ligga tills jag löst min motorbekymmer. Han visade sig inte bara jobba på varvet utan hans kjaereste var inte bara hans fru/flickvän utan även hans chef… så nog skulle han meddela att dom fått en svensk gäst vid sin brygga… Det mötte heller inga hinder att få koppla landström, så även om dagens tur inte gick helt som planerat så får jag nog ändå säga att det avlöpte mycket väl…

Så nu får jag tillbringa helgen med att göra en översyn av bränslesystemet. Saknar dock finfilter men det hoppas jag att jag kan inhandla lokalt på måndag… För så vitt jag förstår så ligger jag vid ett båtbyggeri, den hjälpsamme mannen upplyste mig om att dom själva inte har någon motormekaniker men att det fanns en i Marstal dom brukade anlita. Så jag hyser gott hopp om att jag kan få fatt i filter och vad jag kan tänkas behöva…..

Ibland så undrar nog även jag vad jag håller på med som är ute och seglar vid denna tid på året.. Ligger kvar i Marstal och väntar på lite bättre väder. Har visserligen inte varit frost på några dagar men annars så är det gråväder med måttliga temperaturer just nu…

Blåsten väntas nu att tillta så jag får nog lugnt ligga kvar något eller några dygn och se hur väderleken behagar att utveckla sig…

Men inget ont som inte har något gott med sig, nu får jag ju imorgon möjlighet att vara med och gratulera en av Marstals kulturpersonligheter. Då fyller nämligen målaren och musikanten Hans Aage Mahtisen 50 år. Och till detta evenemang har jag mottagit en inbjudan och sämre syssla än att gratulera en jubilar kan man ju ha när man ligger inblåst i hamn…

Jag skall nu lägga sista handen vid ett sjömaningsarbete som jag tänker förära honom imorgon…

 

Igår företogs en resa med buss runt på Aerö, ett rätt billigt nöje enär bussarna på ön är gratis. Och såvitt jag kunde se så använder öborna sina bussar, bussen var under hela turen lite mer än halvfull. Nu är jag ingen miljöpolitiker men jag förstod att många här låter bilen stå när de rör sig runt på sin ö.

Aeresköbing är en stad som likt Marstal framstår som ett levande museum. Byggnadsmässigt så är staden homogen och väl bevarad, inte mycket asfalt att se och i själva stadskärnana så är det enbart de gamla stenlagda gatorna man vandrar runt på..

En annan intressant sak gällande stadens  byggnader är att dörrarna på alla hus är helt speciella, de är alla utsmyckade med olika former av snickarglädje och målade i kontrasterande färger.. Tyvärr så var jag så upptagen med att beundra allt vackert att jag helt glömde att fotografera dessa kulturminnesmärkta dörrar…

Staden är även unik så tillvida att det är den stad i Danmark där det föregår flest vigslar. Folk reser ifrån när och fjärran för att gifta sig här.. Historien bak detta känner jag dock i skrivande stund inte så mycket till utan jag får be att återkomma i detta ämne. Kan dock tala om att den stackars bruden som blev fotograferad på torget vid mitt besök hade stora problem med att hantera torgets stenläggning på sina höga klackar…

I staden finns även ett helt unikt museum som visar opp en mycket stor samling utav flaskskepp, tyvärr var detta museum stängt för säsongen så jag har ännu kvar att besöka detta.

Bussen tog mig sedan till Vitsö och Söbygaard. Vitsö är idag en liten insjö som hyser ett rikt fågelliv, sjön var under många år tom och torr eftersom lokala bönder pumpade ur vattnet för att få mer åkermark.. Sjön återskapades dock 2009 och är idag ett naturvårdsområde.

Längre tillbaks i tiden, vi talar dom om 1100talet så var sjön en havsvik där krigsskepp kunde ligga tryggt i en då naturlig hamn.. Intill det som idag är Vitsö ligger några imponerande kullar, dessa kullar är resterna av en borg och befästning..

Fästningen vaktades vid mitt besök av några stillsamma får som fattat posto oppe på toppen…

1580 uppförde Hertig Frans Den Yngre en herrgårdsbyggnad invid den medeltida fästningen, Detta så kallade slott är idag ett museum och även detta var tyvärr vinterstängt men jag fick i vart fall en bild på byggnaden och dess imponerande vallgrav. Denna vallgrav var under många år tom för vatten tills den åter fylldes för några år sedan..

Att Aerö har en intressant historia råder det ingen tvivel om.. Jag kan varmt rekommendera ett besök……

Att ligga förtöjd i Marstal är som att ligga förtöjd i ett levande museum, hela staden är ett maritimt kulturarv och vart man än går så ser man hur de som bor här återkopplar till stadens stolta sjöfartshistoria..

Till och med Jörns garage anknyter till det maritima…

Att de sedan har en stapelbädd där de visar oss besökare hur ett fartyg byggdes gör ju inte direkt det hela sämre..

Sista fartyget som stod på denna bädd var BonaVista som idag är renoverad och klar för master och segel, Igår fick jag höra nyheten om att det nu finns tillgängliga medel för att slutföra detta projekt. Och de jag talar med här i Marstal är väldig glada för att de snart får se BonaVista för segel igen…

Men även om Marstal för mig är ett levande museum så är även deras sjöfartsmuseum något jag måste få lov att berätta om.

Detta museum drivs av engagerade människor och eldsjälar, något som slår en förstagångs besökare som mig är att de har lagt en massa tid och energi på att göra museet tillgängligt för barn… Sådant bådar enligt mig gott för tillväxten både bland yrkesfolk och oss fritidsseglare..

Som de flesta museum som rör sjöfarten så det ju mycket modeller och bilder man får se och ta del utav. Och så måste det nog vara, skulle vi se alla skepp i full skala så behövde vi nog ha hela Grönland som utställningsyta?

Men det som verkligen tog andan ur mig och berörde mig var deras konstutställning.. Inte bara klassiska målningar med fullriggare utan även dramatiska bilder på haverier och sjöräddning. Och som om inte detta var nog så hade de även ett helt rum med samtida konst med marina motiv..

Så bara tavlorna i sig gjorde mitt besök väl värt…

 

Som min gode vän och mentor Tommy observerat så förflyttade jag mig drygt två kabellängder igår, Ligger nu lite mer skyddat om det skulle blåsa opp, har även ström ifrån land nu.. Dock ingen förtöjning långsides men jag är rätt nöjd ändå..

Idag har jag inhandlat en ny batteriladdare. Den gamla får lämnas i retur när jag återvänder hem till det gamla landet, det skall ju trots allt vara en fem års garanti så då har jag förhoppningsvis en laddare i reserv, om nu den nya fungerar så länge. Enda alternativet var nämligen att köpa en likadan som den som behagade att säga opp sig…

I övrigt kan jag rapportera att vi har ett strålande väder här i Marstal, nästan så det är synd att ligga vid kaj men jag har fortfarande en del jag vill se och göra medans jag är här. Sjöfartsmuseet måste jag bara besöka och sedan så tänkte jag passa på att få tvättat lite kläder nu när min gode vän Henrik är så vänlig att jag får nyttja hans faciliteter..

Nu skall jag bege mig iland och njuta av det vackra vädret. Rena vårkänslor här just nu….

Efter en smått kylig dag med gång för motor ligger jag nu förtöjd i Marstal.. Ingen märkvärdig färd hit med undantag av att det mot slutet blev en lite smalare farled och bitvis ganska så grunt. Dock ej så grunt att jag kände mig fram men enligt lodet så hade jag inte mycket mer än 30 till 40 centimeter under kölen på några ställen.

Det stod ju även det i sjökortet att djupet kan variera på grund av att sanden flyttar sig.. Fördelen med sandbotten och en utvändig blyköl är ju dock att om man skulle få en lindrigare bottenkänning så sker det just inte så mycket..

Väl framme i Marstal så fanns det inte vad jag kunde se någon lämplig plats att förtöja långsides så jag fick snällt nyttja hamnens stolpar.. Givetvis så friskar ju vinden just när jag ämnar att förtöja så det blev till att lägga fast i stolpen och sedan nyttja en knape midskepps för att sedan köra på ett spring så att jag kunde nå att förtöja fören vid bryggan… En för mig lite annorlunda övning..

Har absolut inget emot att ligga förtöjd så här men när man har vinden rakt in från babord och sitter en långkölad båt med ett slankt förskepp så blir man raskt varse om hur fort hon faller av med stäven….

Men som sagt, jag klarade av även den här situationen. Nu skall jag bara anmäla till min gode vän och veterankamrat att jag har anlänt..

Ytterligare rapport ifrån Marstal följer….

Att skriva utan att ha något att berätta, ja det är kanske en utmaning ibland. Men jag kan ju faktiskt berätta om sådant jag inte gjort och sådant jag inte tänker göra?

Sedan mitt besök på museum här i Svendborg så har det inte skett så mycket, som ni kanske läst i mitt förra inlägg så har jag fördrivit några vinterdagar med att läsa. Och läser är nog vad jag oftast gör när jag är ombord och vill fördriva lite tid.. Mycket på nätet men även en hel del böcker..

Seglingens ABC ligger ofta framme för en stunds bläddrande, och nog får jag erkänna att jag alltid har något att lära när det kommer till segel och hantering utav dessa. Just nu känns det faktiskt som om jag får ut lite mer utav Marianne för var gång jag sätter segel.. Och det är ju inte det sämsta för en bryggseglare som undertecknad…

Rörande mina planer så tror jag nu tiden är mogen att släppa nyheten att jag troligen inte seglar till London, jag har helt enkelt insett att östersjön har så oerhört mycket att erbjuda och att jag faktiskt trivs allra bäst i små hamnar..

Nästa hamn blir ju med stor sannolikhet Marstal och denna stad och dess hamn verkar ju ha massor av intressanta saker att erbjuda en nautiskt intresserad bryggseglare… Efter Marstal har jag ännu inga planer men även om jag gillar små hamnar så lockar ibland en storstad.. I synnerhet om det är en viktig sjöfartsstad så ett besök i Kiel hoppas jag ju att det blir…

Ett annat delmål som lockar är att kanske fortsätta längs tyska kusten och då segla runt Rugen. Här finns en massa små hamnar och det verkar finnas ett museum i nästan var och en utav dem..

Och nu upptäckte jag nyss att jag kanske borde försöka att få mig något till livs. Tror det blir enklare skaffning i afton, ligger prima torskrom i kylen och väntar, en delikatess på några stekta brödskivor.. Kanske inget för Guide Michelin men å andra sidan så har jag inte sett till några fransoser ombord så jag tror jag håller mig till sådant som jag själv gillar….

Det blåser kallt ifrån Svendborg sund, även om nu snön har slutat falla så känns det fortfarande som att vi nu verkligen har vinter här. Och om mina kära läsare undrar om jag funnit för gott att gå i ide så är det nästan så…

Har dock inte lyckats gå i ide även om jag sovit ut om dagarna enär kylan har gjort att jag endast tagit kortare promenader i omgivningarna…

Helgen har fördrivits ombord liggande i kojen läsandes böcker…

Har hunnit läsa Eric Newby, Den sista seglatsen.. En mycket god och målande beskrivning utav en seglats med Moshulu till Australien och åter med vetelast.. Denna bok utspelar sig 1938-39 och beskriver sålunda de sista segelfartygen som gick med vete ifrån landet down under…

Rörande litteratur ombord så är jag nu halvvägs igenom Alle Man Går till Segels. Denna bok handlar om sjökapten John Rumenius tid i skeppsgossekåren, först på Marstrand och sedan sommaren då de seglade med Jaramas, även detta en mycket god och målande beskrivning utav en svunnen tid… Nu har de just blivit färdiga med att rigga ned Jaramas inför vintern och de sitter nu på tåget och reser tillbaks till Marstrand. Ser mycket fram emot att läsa resten utav denna skildring.

Så även om jag själv längtar efter att få sätta segel igen så har jag inga som helst problem med att fördriva tiden ombord. Och jag är faktiskt lite nöjd över med att ha ett gott och intressant skeppsbibliotek. Var förutseende nog att ta ombord litteratur som jag själv ännu inte har läst.

Så snart jag känner att vintern lättar lite på sitt grepp om Svendborg och Marianne så ämnar jag bege mig mot Marstal, där väntar en dansk veterankamrat på mig och jag har förstått att han är stolt över sin stad och sin ö så jag kommer att ha en ciceron som verkar se fram emot att få visa mig alla begivenheter…

Nu vill jag först börja med att tacka Fille på Cafe Strandlyst som var så vänlig och tipsade mig om detta museum, jag levde nämligen i villfarelsen att det fortfarande låg kvar på Valdemarsslott när de i själva verken flyttade hit och öppnade portarna här ifjol…

Årets stora tema kommer att bli folkbåten som i år firar 75 årsjubileum. Än så länge så var det bara en folkbåt i lokalerna men dom jobbar med en utställning som kommer att vara klar att beskåda till sommaren.

Bland det första man ser när man kommer in är denna härliga tvåmastade segelkanot.

Att få segla en sådan här lockar mig, har svårt att tro att man kan komma närmare havet än så..

Sedan jobbades det flitigt i verkstaden, bland annat med renovering utav starbåten Leise byggt 1952. Hon skall vara klar tills 3 Juli då Troense Bådelaug står värd för Starbåts VM

Här ser vi hur man har nåtfräst bordena för att limma i lister, hon har stått på land så länge att hon torkat ut så mycket att skrovet har tappat stadga.. Alternativet till denna metod uppgavs vara att byta ut vartannat bord och de tyckte de var synd att göra.

Även däcket skall återfå sin forna glans…

Just detta exemplar har en förnäm historia. Hon byggdes till seglaren och skeppsprovianthandlaren Ejnar Christensen. Den 29 Juli 1952 fick han den ärofyllda uppgiften att frakta den Olympiska Elden över Lilla Bält, Facklan hade flugits ifrån Athen och burits av löpare genom Jylland.

Ejnar seglade så ifrån det gamla färgeläget vid Snoghöj, men då han skulle lägga till i Middelfart på fynsidan kom en kraftig vind och blåste ut elden, Ejnar var dock en man som alltid puffade på en glödande cigarr så han fick omgående tänt facklar igen. Facklan övernattade sedan i Odense innan den fördes vidare till Helsingfors.

Men jag fick se fler intressanta båtar. En som väckte min uppmärksamhet var en båt som jag först trodde var en Havsfidra men det visade sig vara en Lynaes 18. Just detta exemplar har seglats jorden runt av Svend Billesbölle…  Hon heter Stormy II

Jag fick även se prov på lite fint danskt sjömaningsarbete.

Så ni som besöker Svendborg och har ett båtintresse liknande mitt kan glädja er åt ett besök på detta museum, vi som seglar och även för den delen de som kommer med motorbåt har rabatt på inträdet…….