För en stund sedan så hörde jag hur en större dieselmotor fick jobba , av ljudet att döma så slogs det fram och back…
När jag kikade opp så ser jag Gratitude lägga till. Den enda plats som fanns för henne var tyvärr så belägen att vinden drev henne ifrån kajen. Kollade då med mitt vindinstrument och vindbyarna toppade då tretton meter per sekund.
Jag undrade för en kort sekund hur detta skulle gå men sedan fick jag en lektion i gott sjömanskap.
Skepparen ombord på Gratitude löste det hela galant, ja det var nästa som om inte naturlagarna gällde honom och hans fartyg. Med några lugna och fina manövrar så fick de båten så nära till kaj som det bara var möjligt. När de sedan fått iland en tamp akter så nyttjades maskin och hon gled så fint in till kaj.
Känner mig faktiskt lite stolt att även jag är kryssarklubbare även om mina färdigheter inte på långa vägar skulle ha räckt till för att föra Gratitude så elegant till kaj……..