Intet är som väntans tider,,,

Fast igår dök det opp nya packningar till mina förgasare.. Så jag antar att jag kan ägna dagen åt att montera dessa medans jag nu väntar på tändsystem och styrlager…. Och jag har ju faktiskt inte frilagt det gamla styrlagret ännu…

Det är fortfarande så att enkla saker tar tid… Kan ännu inte säkert säga att min nya medicin funkar som den skall men det är ju så att jag vid dags dato inte har haft den så länge, håller fortfarande på att öka dosen. Tror att jag kommande Söndag är uppe på den dos som min läkare vill att jag skall käka ett tag..

Ja det är i nuläget bara att låta saker ta sin tid, förhoppningsvis så sker det väl något efterhand. Och att delarna dyker opp vad det lider tror jag ju faktiskt på, hur psyket kommer att välja att reagera? Tja jag tror och hoppas ju även där att jag kommer att se något positivt i framtiden..

Började igår att klippa till lite aluminiumplåtar som jag ämnar foga samman med popnit.. detta kommer då att bli en liten låda som jag tänkte kan få husera där förr mc-batteriet höll hus.. För åtkomst så lyfter man sadeln och jag kan säkert komma på några små bra å ha saker som kan få lov att tillbringa sin tillvaro där….

Så med kaffekoppen vid min sida och facit i hand så kan jag konstatera att jag har några få enkla uppgifter att ta tag i. Att dessa kommer att fylla min dag är tämligen säkert… Men jag är ändå lite nöjd med mig själv att jag faktiskt tar tag i små saker och håller mig någorlunda igång….

Så nu tar jag och möter dagen…

Fair Winds

Stefan

En bild säger mer….

Om jag inte missminner mig så utlovade jag igår att det skulle ryckas i bryggseglarens krage för att förmå honom att ta några bilder så att ni kära läsare skulle få njuta av lite klassisk Sovjetisk design och ingenjörskonst…

Och jodå jag tog faktiskt några bilder….

Ovan ser vi alltså en detalj som benämns som bröstkåpa, innanför denna huserar tändspole, brytarspetsar samt en slungregulerad automatisk tändförställning… Puuuh, många svåra och knepiga ord där… Men hela klabbet skall så snart prylarna anländer ersättas av en ny tändspole och en elektronisk brytarlös tändning.. På så vis hoppas jag att jag kan säkerställa att stiften återfår gnistan och att den levereras när det är ett gynnsamt läge att starta förbränningen och på så vis omvandla fossilt bränsle till rök, oväsen och några få hästkrafter som jag kan nyttja för att driva Vlad fram längs landsvägen…..

Ovan ser vi då hojen i all sin prakt.. det gula på cylindern är dock en arbetshandske som normalt sett inte huserar just där… glömde nog bara att avlägsna den innan jag tog bilden…

Detta är alltså enligt regbeviset en Dnepr K750m ifrån år 1971. Och jodå, ramen och för den delen hela chassiet är faktiskt vad de utgör sig för att vara… Tank, Sadel och instrument härstammar dock troligen ifrån en Dnepr MT10… Motorn är en 650cc toppventilare, växelllådan passar ihop med motorn så även om dess ursprung är okänt så får det vara så så länge bitarna funkar ihop…

Här ser då en bild där även holken syns en liten aning… Sidovagnen förefaller vara av samma årgång som chassiet… Och det är en Dneprholk.. Uralvagnarna har en mycket praktisk baklucka som mitt exemplar saknar.. Men jag når ganska enkelt det utrymmet genom att med endast ett knapptryck frigöra ryggstödet i vagen och då kan jag sedan till exempel komma åt batteri, verktyg, olja och andra bra att ha grejor som huserar där…

Här ser vi holken , med reserv, både bränsle och hjul… Den lilla lådan på vagnens högra framflygel lär härstamma ifrån en militär DKW. Den pryder sin plats och rymmer en liten verktygslåda i dagsläget…

Som jag tidigare nämnt så bor batteriet i holken.. Normalt så huserar detta under sadeln bakom växellådan men redan när Vlad flyttade till er bryggseglare så hade det lilla och ganska klena batteri som var original ersatts utav ett större bilbatteri.. Så det får behålla sin plats bakom ryggstödet i vagnen… Jag har dock säkrat det i en batterilåda med rejäla spännband bultade i durken så nu kan det absolut inte rymma någonstans även om vi så skulle slå runt med ekipaget…. ( Det stod helt löst… ganska riskabelt i min värld?? )

Så vad sker då idag? Tja, jag får kanske försöka komma ihåg att slå i olja i kardanklumpen.. en lampa skall i bromsljuset på vagnen.. och sedan så får jag väl ägna mig åt att demontera styrlager.. Den nya delarna har dock inte anlänt ännu men det skadar nog inte att jag innan dess har räknat ut både hur jag avlägsnar det gamla och även hur jag monterar dit det nya….

I övrigt inget direkt att rapportera…

Fair Winds

Stefan

Inget att skriva om???

Tja… så har jag väl känt under några dagar… Detta är troligen en vanföreställning som jag drabbas utav ibland.. för nog finns det varje dag något att skriva, och allt man sätter på pränt behöver ju inte vara utav den dignitet att man aspirerar på på ett framtida Nobelpris?

Så vad har då skett i min värld sedan jag senast skrev några rader här? Tja enligt mig inte så speciellt mycket.. Jag avvaktar fortfarande beslut ifrån försäkringskassan, och jag tänker så det knakar på att andra lösningar för att åstadkomma en inkomstkälla men jag går bet..  Mitt residerande bekymmer är fortfarande att mitt psyke inte helt vill som jag vill…

Men jag har ägnat lite tid åt rysshojen, för att summera det hela så har jag ju sett över det elektriska, jag har sett över bromsar på fram och bakhjul, det punkterade bakhjulet är nu åter kurant och behåller luften.. Bränslekran och bränslefilter har även de fått en översyn, i samband med detta upptäcktes och åtgärdades en lite läcka på utjämningsslangen som förbinder de båda nedsänkta tankhalvorna…

För mig så är detta lite av en prestation, jag kämpar fortfarande med att behålla fokus och driv när jag jobbar men jag ger inte opp utan jag låter psyket få den vilopaus som allt som oftast krävs… Och jag vet mycket väl med mig att det jag hitintills åstadkommit över en tämligen lång tid normalt sett borde ha kunnat utföras under en helg….

Tack vare en en ekonomisk försträckning så har jag kunnat beställa ett tändsystem som förhoppningsvis skall ge både mig och hojen gnistan åter. Detta tror jag skickas ifrån Estland. Enligt uppgift så skall det skickas under de närmaste dagarna. I samma order ingår även ett nytt styrlager.. Det gamla knäpper oroväckande och skall jag nu åter få ut hojen på allmän väg så är det nog att föredra om styrningen inte plötsligt skulle få för sig att gå i baklås…

Planen inför dagen är att komma ihåg att säkra muttern till bakaxeln med en saxpinne och sedan palla opp hojen för att demontera framgaffeln och gaffelkronor och avlägsna det defekta styrlagret… Inga stor saker men jag befarar att de kommer att ta sin tid.. Men för mig är det viktigast att jag gör något och inte bara lutar mig tillbaks för att låta tiden ha sin gång….

Och vem vet? Kanske jag till och med tar mig själv i kragen och ser till att ta lite bilder på ryssen med holk så att ni mina kära vänner och läsare kan få njuta av lite Sovjetisk design och ingenjörskonst?

Kan ju nämna att även om en gammal Sovjetisk motorcykel kräver en del smådelar och löpande underhåll så är det inga dyrdomar… Ett nytt koniskt styrlager av ett bättre och modernare utförande kostar 280:- En brytarlös tändning och en ny tändspole betingar ca 1.200:- Visserligen en massa stålar när kontot ekar ganska tomt men sett i relation till vad det skulle ha kostat om jag skruvat på ett lite exklusivare märke så är kostnaderna förhållandevis moderata…..

Så med dessa rader så avslutar jag nu och önska er alla en trevlig dag..

Fair Winds

Stefan

Läget är ofullständigt oförändrat….

Alltså på ett ungefär typ alltså..

Eller på en något redigare svenska, inga stora förändringar med andra ord.. Väderläget är idag mindre blött, det blåser och fläktar en del.. Det är egentligen ett ganska optimalt väder för att arbeta utomhus.. Vilket jag med stor sannolikhet kommer att göra om en liten stund..

Jag börjar nu närma mig att montera ihop frambromsen på min käre Vladimir.. Så till en viss del kan jag kanske känna att jag inte behöver vara alltför ledsen för att jag inte fick honom såld.. Fast å andra sidan så är det ju så att enär jag inte fick honom såld så har jag heller inte stålarna som hade gjort nytta på kontot…

Men det kanske kvittar? Om jag haft stålarna så hade jag ju inte haft hojen.. Och att sälja hojen för att ha råd att skaffa dom delar som saknas är lite som att sälja hästen för att ha råd att köpa hö??

Ja jag får ta mig en funderare… men jag börjar tro att jag faktiskt har målat in mig i ett hörn.. Visserligen så käkar jag mina piller enligt order men om dom nu skulle hjälpa.. Vilket jag tror att dom gör så innebär det väl egentligen bara att ju piggare jag blir i knoppen så står det desto klarare för mig att jag nog kan glömma denna sommaren…

Jag förstår tyvärr alltför väl hur begränsad min förmåga är just nu.. Så även om jag snart måste ta skeden i vacker hand och se vad arbetsförmedlingen kan göra så känns det tyvärr ganska hopplöst… Men visst.. finner dom någon som vill betala mig för att jobba i tio till tjugo minuter för att sedan stirra in i väggen så varför inte?

Men några alternativ har jag nog inte…

Nog gnällt för stunden…

Fair Winds

S

Gråväder…

Ja det kan man nog säga.. regnet hänger i luften och understundom så hänger det inte utan faller ned.. Inget hårt piskande regn utan ett stilla sommarregn som tydligen när man är i rätt sinnesstämning nästan kan förefalla romantiskt…

Nu ser jag ingen romantik i det väder som för dagen råder här. Jag ser molntäcket som som släpper ifrån sig nog med regndroppar för att jag skall avhålla mig ifrån att vistas utomhus.. Vilket i sig är lite beklagligt, hade jag haft lite tåga i kroppen så är det ju faktiskt så att rådande väderlek är ganska bagatellartad att möta om man bara hade ork och lust att iföra sig regnkläder..

Så vad skall jag då ut och göra? Tja jag kunde ju fortsätta med att demontera framhjulet på Vladimir för att så sedan kunna se över bromsen som nu verkar vara i en något fastlåst position..

Men nej, just nu sitter jag bara här och känner mig lika gråmulen som himlen ovanför takåsen.. Att man vet att man både borde och att man vill är tyvärr inte det samma som att man kan och vill tillräckligt för att övervinna den där otäcka psykiska spärren som finns innanför pannbenet när man känner sig som jag gör idag…

Jag förstår ju att en del i det jag nu upplever kan härledas till att jag nu är uppstartsfasen utav intaget av en för mig ny medicin. Men det faktum att mitt förnuft förstår att mitt mående under rådande omständigheter är tämligen förväntat och normalt hjälper tyvärr föga..

Jag är trött, gråmulen, besviken och saknar helt dådkraft…  Nåväl, jag får försöka att få dagen att gå.. ser fram emot kvällen när jag vet att jag snart kan få lägga mig för att sova några timmar och sedan så möter jag en ny dag..

Inte ens att skriva några ord känns motiverat just… får nog avsluta för stunden och se om jag kommer i bättre fas med mig själv för att plita ner några rader lite senare…

Fair Winds

S

Jodå jag är vaken…

Njet, jag har inte lyckats med att lista hur man gör för att klara av att gå i Ide för att sedan kunna möta världen med nya ögon.. Kan bara konstatera att jag vaknar varje morgon och ser världen med samma ögon som jag stängde när jag igår lade huvudet på kudden..

Det som dock varierar en liten smula är i vilken grad jag upplever klåda när jag slår upp gluggarna.. Hösnuvan är för närvarande en smula besvärande men ändå inget oöverkomligt besvär.. Visst nyser jag ibland så att kepsen far av men ögonklådan kommer och går och är inte så farlig att jag inte kan hantera den.

Nu sitter jag och funderar på att bege mig ut och idka lite mekanisk terapi.. Har nu återmonterat förgasare på den gamle ryssen, även bensintanken är på plats och förgasarna får den soppa de behöver.. Vladimir har dock inte någon som helst lust att starta så nu får jag kanske ägna dagen åt att ta reda på om stiften ger någon som helst gnista…

Jag är nämligen inte helt säker på om mina mätningar och den diagnos jag satte på min tändspole är helt med sanningen överensstämmande.. Får helt enkelt försöka att fixera ett tändstift mot jord för att kunna kicka runt motorn ordentligt och se om gnista uppstår..

Och nog vet jag att en Dnepr 650 motor är en tämligen enkel och okomplicerad konstruktion. Men för mig är det ändå så att det döljer sig en del mysterier här som jag ännu inte helt har klurat ut.. Kort sagt.. jag skruvar och lär mig saker efter hand….

Men med tiden så kanske jag blir en ganska duktig mekaniker när det gäller gamla sovjetiska motorcyklar..?

Ber att få återkomma i ärendet..

Fair Winds

S

Björnen sover..

Ja det är inte utan att man ibland blir lite avundsjuk på de djur som har förmågan att gå i Ide för att sedan vakna och sträcka på sig och då möta en värld som bättre motsvarar deras förväntningar och förutsättningar….

Nu känner jag dock inte till några djur som kan välja att gå i ide närhelst det passar dom.. Men visst vore det intressant om man hade den förmågan.. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att gå och lägga mig sätta väckarklockan på en dag och tidpunkt som jag tror skulle passa mig och min sinnesstämning bättre.

Fast det är nog kanske tur att man inte har den förmågan.. Är nog lite rädd för att det skulle sovas bort en väldigt massa tid om jag haft den möjligheten. Men idag är den sådan dag som jag helst vill att den snart skall vara över.. Längtar efter att få dra täcket över mig och slumra till för att sedan hoppas att läget är lite ljusare när jag vaknar.

Men nu är det som det är.. man får förlita sig på kaffe och Lergigan och hoppas att världen är en trevligare plats om några timmar.. Fast nu är det väl inte världen runt mig som är en större katastrof idag än vad den var igår? Nej det är nog enbart så att jag haft en natt när jag först inte kunde somna och när jag väl somnade så hade jag väldigt häftiga mardrömmar..

Den gångna natten sitter liksom kvar i skallen och spökar även om jag nu varit vaken i några timmar.. men jag tar det med ro.. hoppas på att kaffe och kontemplation kan få mig i lite bättre balans.. Rysshojen står kvar och det finns att pilla med.. Men det gäller dock att ha ork och energi för att ta tag i det… Och där är jag inte riktigt just nu..

Avslutar så dessa rader..

 

Fair Winds

Stefan

En traett gammel dreng…

Ja det var en för dagen passande rubrik.. Trött , fet å femtiotvå… Eller om man så vill..”traett fed og to o halvtreds..

Och om ni undrar? Nejdå, jag är inte till ute och seglar… Ej heller befinner jag mig i någon dansk hamn.. Befinner mig fortfarande på landbacken i ett skogsbryn beläget alltför långt ifrån havet för att det skall motivera mig att ta tag i båten…

Rörande den danska överskriften så ber jag om att få återkomma till den lite senare.

Regnandet verkar nu ha upphört.. eller i vart fall ha dragit vidare. Hoppas att dropparna nu kommer till nytta hos någon behövande jordgubbsodlare.. Själv ämna jag tillbringa dagen i brungräset invid Vladimir (Rysshojen) Nu är jag så nöjd jag kan bli med mina förgasare, om detta är nog vet nog bara Ivan Mekanowich men tids nog får jag domen rörande mina ansträngningar att säkerställa deras funktion.

En klar fördel med gammal sovjetisk mekanik är att det är ganska enkla och grovt tillyxade pinaler.. Och när man som jag skruvar med en högst begränsad budget så är det tämligen billiga saker man pillar med.. För den som som skulle råka trilla dit så illa att ni får för er att köpa ett gammalt ryssjärn så kan jag varmt rekommendera boken “Sovjetiskt Järn” av André Wachholz..

En imponerade liten bok som med glimt och självdistans blandar humor och teknik.. Ja den har varit en källa både till kunskap och inspiration under mina försök att åter väcka Vladimir till liv.

Och jag hoppas och tror att jag snart kan säga att jag lyckats med det.. Dels för att det faktiskt är en ganska charmig och kul motorcykel om än tämligen långsam, obekväm, skramlande och allmänt udda skapelse.. Och inte minst för att jag känner att jag verkligen behöver tillfredsställelsen utav att nå mitt mål att åter få ut hojen på vägarna….

Och nu kommer den utlovade återkopplingen till Danmark…..

Jo så här är det… Lite längre fram i tiden så hoppas jag att jag kan parkera vid något knuttefik och när jag då har lagit av den gamla boxermotorn och tagit av mig hjälmen då lite käckt kan spotta ut snusen och säga … Jodå.. jag har gått över allt själv.. Och när den funkade igen så var det ju bara att stoppa packningen i holken å stampa igång han å dra på utlandssemester…

Jodå… lugn bara lugn.. återkopplingen till Danmark kommer strax … Så här är det nämligen… När hojen å ekonomin så tillåter så är min plan att jag drar till Läsö. Där har jag goda vänner som delar både mitt intresse för båtar och hav och mitt intresse utav udda motorfordon..

Och visst låter det käckt med en utlandssväng som första resa.. Att jag har ca en mil till färjan som tar mig till Fredrikshavn och det där är några hundra meter till färjan som sedan tar en över till Läsö behöver jag ju inte tala så högt om???

Men för att kunna åstadkomma detta så har jag några timmars arbete kvar.. Uppskattningsvis kanske en dags arbete… med min nuvarande kapacitet och förmåga så blir detta en dryg vecka. Då förutsatt att jag får köpt mig en ny tändspole…

Men som sagt… skruvmejslar å skiftnycklar väntar…

Fair Winds

 

 

Vädrets makter…

Ja milda makter… vädrets makter är i sanning oförutsägbara för en lekman.. Fast det sägs ju att det hos SMHI i Norrköping sitter en lapp på dörren.. “Siste man stänger fönstret.. man vet aldrig vilket väder det blir imorgon”

Och nog förstår jag att naturen och de växter och djur som huserar där verkligen uppskattar att vi nu efter en längre tid med strålande sol och temperaturer som vi vanligtvis enbart ser invid medelhavet får lite välbehövligt tillskott utav vatten..

Själv så försöker jag fokusera på andra vätskor idag.. Och då brännbara sådana, närmare bestämt i detta fallet.. Bensin…

Jag befinner mig alltså fortfarande i de Sovjetiska förgasarnas fantastiska värld.. Även om mina gamla Pekar K63 i allra högsta grad är gammal analog teknik så är jag just nu väldigt tacksam för den digitala utvecklingen.. Internet är en fantastisk källa när det gäller att hämta information.. Blir faktiskt lite häpen när jag ser hur många det är som har lagt tid och energi på att ta bilder och skriva utförliga instruktioner för hur man går till väga med dessa förgasare…

Så snart nu vädrets makter tillåter att jag vistas en kort stund utomhus utan att behöva vara iförd cyklop och snorkel skall jag bege mig ut och plocka av den förgasare som jag så glad och nöjd återmonterade igår..

Om ni undrar varför? Jo det är så att jag har läst på (vilket jag kanske borde gjort innan jag skruvade isär och ihop?? ) och jag tror mig nu veta att den lilla ventil som styrs av förgasarens flottör kanske kan behöva ytterligare en kontroll innan jag kan försöka att väcka den gamla 650 rovan till liv igen.

Men nu nog om detta ämne…

Nästa ämne är jag själv och hur jag idag ser på livet.. Jodå … Det är inte alltför illa.. äter nu en ny medicin som min läkare har ordinerat.. Resultatet utav detta pillerskifte är dock i dagsläget alltför tidigt att säga något om men jag har i vart fall inte drabbats utav någon av de eventuella biverkningar som Eva bad mig vara lite observant på..

Så just nu får jag bara se tiden an och göra som doktorn säger.. Vad jag kan uppleva som lite jobbigt är att många av min underbara vänner så här års hör av sig och undrar om jag kommer att besöka olika engagemang som nu ligger ganska nära i tiden…. Och visst uppskattar jag att det finns folk som gärna vill träffa mig och umgås men lite stress ger det mig..

Tja vad kan jag säga om detta??   “Orsa Kompani lovar ingenting bestämt” Nej jag kan helt enkelt inte planera alltför långt fram…(läs 48 timmar) enär mitt mående inte är helt pålitligt.. Hoppas ju verkligen att jag vad det lider kan vara stark nog i tron på mig själv att planera några veckor i förväg..

Att ekonomin är en stressfaktor är ju för mig ett faktum.. Att jag inte har den mentala kapaciteten för att vara nog socialt kompetent för att utföra lönearbete står för min läkare helt klart och jag är nog böjd att sekundera den uppfattningen. Rörande statlig ersättning så pågår det nu i vart fall en viss dialog.. Men jag vet att jag ständigt går å småtjurar lite över att kontot oftast gapar tomt. Men sånt är livet och man får bara lov att ta det så lugnt och ta en dag i sänder.

Men nu till något trevligt.. trevligt  uppmuntrande och välkommet.. Och tro mig.. Vad som kanske kan vara en lite sak för någon kan vara en fantastisk upplevelse och stimulans för en annan..

Att det igår plingade till i luren och jag såg att det kommit en “Swisch” En del kanske tycker att detta är en lite grej men för mig så betydde det att någon ansåg att dom gott kunde bidra till bryggseglarens kontobalans..  Ja jag blev glad, sådär lite smått mallig.. Nästan så jag ville visa världen.. Kolla!! Jag är skribent och det har generat svenska kronor på kontot…

Och det viktigaste av allt… Jag kände mig glad… glad.. ja när man mestadels har ett stämningsläge som kanske bäst beskrivs som neutralt likgiltigt så är det enastående skönt med små ljuspunkter och att man då får en bekräftelse på att man har känslor kvar innanför pannbenet…

Så jag ser trots allt framtiden an med en viss tillförsikt.. och skulle jag nu få igång rysshojen? Ja då har jag ju vunnit ytterligare en seger.. Och jag vet, jag behöver många små segrar för att åter ta mig opp och åter bli den person jag vill vara.. Men jag tänker göra allt jag mäktar med för att jobba i den riktningen.. Det kommer att komma motvindar och uppförsbackar.. Men då gäller det att stå emot vinden eller för den delen när det gäller uppförsbacken, sätta sig ned och vänta på att orken återvänder…

Ja det handlar om att behålla vunnen terräng och sakta ta sig framåt när man så kan…

Men nu skall jag avancera ut i köket efter mera kaffe…

Fair Winds

Stefan

 

Pekar K63…

Japp så heter mina Sovjetiska förgasare.. Igår demonterade jag med framgång en utav dom…

Men då skedde det något mycket märkligt, när jag avlägsnat skruvarna som håller den del av förknaseriet som inhyser flottörerna ( jag dom är två , detta av en anledning som jag inte ännu förstår och kanske aldrig heller kommer att göra) så fann jag mig sittande vid hojen och kika på en packning som föreföll vara het kurant och intakt…

Efter att ha betraktat packningen en lite stund så beslöt jag mig att avlägsna den för att kunna göra en närmare inspektion.. Men när jag försiktigt försökte peta loss den så förvandlades den inför mina ögon till stoft…

Så min vackert röda packning..( klart den var röd.. den kom ju ifrån Sovjet) var på inget vis så kurant som jag först trodde och hoppades..

Men när det röda packningsstoftet singlar mot marken så sker något otroligt märkligt. Stoftet övergår nu till att anta något slags gasform.. Och denna röda stoftgas verkar ha förmågan att utöka och expandera… Ja jag ser nu ett rödskimrande moln som är minst lika högt som tre ryska kosacker stående på varandras axlar….

Och så helt plötsligt….. POFF……… molnet försvinner så plötsligt och snabbt att jag inte hinner fatta vad som just hände… Men när jag försöker förstå och ta in detta så ser jag helt plötsligt att på marken just där stoftmolnet nyss svävade där står nu en man… Och jag har nu svårt att tro mina egna ögon, han är iförd blanka stövlar.. Svarta kossackbrallor , en röd skjorta.. och hjässan pryds av en magnifik pälsmössa…

-Hej.. hasplar jag ur mig.. -Vem är du??????

Mannen svarar då…  – Jag är Ivan Mekanowitch.. Jag är anden som fram tills nu när du befriade mig har bott i den vänstra cylinderns förgasare….

????? En ande i min förgasare..??? Och jag har nu befriat dig???

Da ,, svarar Ivan…

Jösses.. men om jag befriat dig? Får jag då tre önskningar???

Nu skrattar Ivan ett bullrande skratt och hans vodkadoftande andedräkt slår mig nästan till marken…

Njet… Du får inga tre önskningar utav en sovjetisk ande… Men du är från och med nu ansvarig för att arbeta fram vår nästa femårsplan… Moohahahahahhhhhhaaaaaaaaa…..!!!

….. Nja.. detta med anden i förgasaren kanske inte var helt sant men att packningen inför mina ögon förvandlades till pulver är dock tyvärr helt riktigt och sant..

Tillverkade igår kväll en ny packning, återstår nu tre innan jag vet att eller snarare kanske hoppas att förgasarna är täta där om skall vara det…

Så efter dessa avslutande rader så skall jag nu försöka att skruva ihop vänster förgasare för att sedan ge mig på den högra..

Fortsättning följer..

Fair Winds

S